Att erbjuda barn som redan tackat nej till idrott ännu mer idrott är ingen bra lösning. Ändå är det just det som sker. Begreppet fysisk aktivitet måste breddas anser forskaren Johan Högman.
I avhandlingen Barn i rörelse har Johan Högman, doktor i pedagogiskt arbete med inriktning mot idrottsvetenskap, intervjuat bland annat barn i grundskolan, idrottsledare och ungdomsledare.
– En av slutsatserna som jag kommer fram till är att de barn som rör på sig allra minst inte gillar idrott. Ändå är det just idrott som de oftast hänvisas till, både i skolan och på fritiden. De yngre barnen rör sig ofta på rasterna men ju äldre de blir desto vanligare blir det att även rastaktiviteterna handlar om idrott, säger han.
För att den här gruppen barn ska bli mer fysiskt aktiv krävs det att vuxenvärlden inser att fysisk aktivitet varken behöver eller ska handla om enbart idrott.
– Många av de barn som jag intervjuade berättade själva om alternativa aktiviteter. Det handlade om allt från att hoppa studsmatta och besök på trampolinställen till olika former av rörelse kopplad till digitala aktiviteter så som Pokémon go och dans-spel. De kunde även lockas av lekfulla aktiviteter i idrottshallen som till exempel hinderbana och skeppsbrott.
Johan Högmans förhoppning är att skolan i framtiden breddar sin repertoar av aktiviteter samt att det satsas mer pengar på att erbjuda barn fysisk aktivitet som inte handlar om just idrott.
– Tidigare forskning har till exempel visat på lyckade exempel där cikusakrobatik har inkluderats i ämnet idrott och hälsa, säger Johan Högman.
Till föräldrar som har barn som inte är intresserade av traditionell idrott är hans tips att ta barnen till miljöer som lockar till fysisk aktivitet.
– Alla barn har mer eller mindre lust att leka. Som förälder kan du sätta ditt barn i så många situationer som möjligt som lockar till fysisk aktivitet. Ser barn en klippa kommer de att försöka klättra upp för den, säger Johan Högman.
Text: Anna Hultberg
