Lärarhandledning: Är det möjligt?
Del 3 i MiniBladets serie om källkritik handlar om att vara vaksam vid hantering av digital information. Men lika viktigt är också att hitta sina favoriter bland tillförlitliga sidor på internet, det som kallas källtillit.
De föregående delarna är
Del 3 består av tre olika delar:
- Ett aprilskämt på MiniBladets nyhetssida om morötter och syn.
- Elevsidorna “Kan det vara möjligt” med övningar.
- Skoluppdraget “När sagan blir sann” (tävlingsmomentet avslutas 17 maj 2020).
“Ät morötter så slipper du glasögon”
Klickbete
Avsikten med aprilskämtet är att eleverna ska reflektera över hur de hanterar information på främst internet. Särskilt hur de väljer vad de vill läsa eller klicka på? Ett så kallat klickbete (eng. clickbait) kan vara en braskande vilseledande rubrik eller en fängslande bild som lockar läsare att se vad det handlar om.
I vårt aprilskämt lovar rubriken något sensationellt och bilden är uppseendeväckande med flickan och hästen som tuggar på samma morot.
Eleverna uppmanas, efter avslöjandet om att artikeln bara var en bluff, att fundera på:
- Varför blev du nyfiken och ville läsa den här nyheten?
- Vilka är det som ligger bakom nyheten?
- Hade du velat vara en av försökspersonerna i studien?
- Vilka fakta hittar du i artikeln?
Frågeställningarna återkommer också på elevsidorna. Men redan här kan ni diskutera artikelns avsändare, Svenska Morotsodlare. Vad kan de tänkas ha för avsikt?
Läs forskaren, doktor Blasts(!) förnamn baklänges – M oroT !
Hur mycket är 350 gram morötter? Hur skulle det kännas att behöva äta så mycket varje dag i två månader? Är det rimligt?
Vad innebär och bevisar formuleringen “visade sig att nästan hälften av försökspersonerna inte bar glasögon”.
Kanske någon också upptäcker språkfelet “synen på” i bildtexten där det egentligen borde stå “synen hos människor och djur”. I tidigare delar av vår serie om källkritik har vi tagit upp att man ska vara misstänksam mot artiklar med språkfel.
Kan det vara möjligt?
Elevsidan med övningar fördjupar sig i det tre frågorna:
1. Varför blir jag nyfiken?
2. Vem är det som informerar?
3. Vad säger andra sidor om saken?
-
Varför blir jag nyfiken?
Elevsidan inleds med en tidningsnotis om så kallade bonsaikatter. Den är ett exempel på ett klickbete som orsakade en viral spridning över hela världen i början av 2000-talet.
De som vill luras, sprida falsk information eller påverka människors uppfattningar och handlingsmönster, vet att de måste sticka ut i det stora informationsbruset på internet för att nå fram.
En bra insikt är att det är lättare att gå på sådant som man själv gärna vill tro på, vare sig det handlar om positiva eller negativa saker.
Eleverna får fundera över vad som triggar dem att klicka vidare:
- Du tycker att det verkar spännande, hemskt, roligt, mystiskt, farligt eller fantastiskt.
- Du tror att du kan få hjälp eller att du får veta något som du kan ha nytta av
- Du vill få veta hemligheter om någon eller något
- Kan du komma på någon annan orsak som får dig att läsa vidare?
Som förslag till den fjärde öppna punkten kan nämnas – chans att bli rik eller berömd, få saker gratis, få övernaturliga egenskaper etc.
Diskutera vad i rubrik, bild och bildtext i MiniBladets aprilskämt som kan fungera som klickbete.
2. Vem är det som informerar?
Ett grundläggande steg i källkritik är att uppmärksamma vem eller vilka som ligger bakom informationen. Redan i hemsidans webbadress kan man få veta vem avsändaren är. Tydliga sidhuvuden och logotyper visar också vem/vilka som står bakom informationen. Kanske måste man leta efter avsändaren i själva texten och i värsta fall är sidan helt anonym.
I sociala medier och i forum ska man alltid vara på sin vakt och försöka googla på den som skapat inlägget, vilket som regel är personligt färgat.
Har du hört talas om källan förut?
Ta för vana att googla på källan. Många eller få träffar? Positiva och negativa omdömen Om det finns namn eller platser i artikeln kan det vara bra att söka på dem också.
Eleverna undersöker vilka som står bakom informationen i vårt aprilskämt. Går det att hitta någon information om källan? Diskutera varför organisationen Svenska Morotsodlare vill att vi ska tro att morötter gör så stor nytta.
Varför finns det vilseledande information?
Förekomsten av vilseledande information kan ha flera orsaker. I elevmaterialet har vi listat nio punkter. Gå igenom och diskutera dessa punkter med eleverna.
På Mediekompass kan du hämta Tio sorters vilseledande nyheter som pdf. Där nämns också pengar, politik/makt, humor/roligt, åsikt/intresse samt desinformation som drivkrafter till “fake news”.
Faktoider
En speciell form av falsk eller felaktig information är så kallade faktoider. En faktoid är ett påstående som av flertalet uppfattas som sant trots att det är felaktigt. Några exempel på faktoider som kanske de flesta av oss rättat oss efter är:
– Man ska inte bada tätt inpå en måltid.
– Man kan bli förkyld om man går för tunt klädd när det är kallt.
– Kasta inte ris på bröllopspar, för fåglarna sväller upp och kan dö när de äter det.
– Tjurar blir uppretade när de ser röda skynken.
Testa gärna dessa faktoider på dina elever. Vilka uppfattas fortfarande som sanna?
Är det farligt att äta glass?
Många felaktiga uttalanden beror på att någon dragit felaktiga slutsatser av statistik.
Varma sommardagar visar statistiken att försäljningen av glass ökar.
Annan statistik klargör att drunkningstillbuden ökar under samma period.
Men det går knappast att dra slutsatsen att det är glassätandet som orsakar ökningen av antalet drunkningsolyckor.
3. Vad säger andra sidor om saken?
Om information om samma sak finns på flera sidor ökar sannolikheten för att det stämmer. Om man inte alls hittar några andra sidor ska man bli misstänksam.
På elevsidorna har vi gett fyra länkar till olika hemsidor som handlar om förhållandet morötter och syn:
- Optikföretaget Zeiss tar helt ställning mot påståendet.
- Ögonsjukhuset tar också avstånd från påståendet.
- Hälsomagasinet hävdar att betakaroten bevarar synen.
- Linsföretaget är lite positiva till morötters effekt, men tar också upp att det är en myt.
Dela upp klassen i fyra grupper och låt dem undersöka varsin sida. Diskutera sedan tillsammans:
– Vad gäller om morötters påverkan på synen?
– Vilka är avsändarna? Vilken sida kan man lita på mest? Företagens, hälsomagasinet eller sjukhusets??
I MiniBladets aprilskämt finns flera fakta. Vad hittar dina elever på andra sidor?
– Betakaroten finns i morötter
– Betakaroten omvandlas till A-vitamin
– A-vitamin är viktig för synen
– När man kokar grönsaker förstörs alla viktiga näringsämnen
– Morötter ger en fin hudfärg
Källtillit
Jag är så källkritisk så att jag inte tror på något
Det är viktigt att lära sig vilka källor man kan ha förtroende för. Vem/vilka kan du lita på och varför?
Åsa Wikfors, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet säger:
– Barn måste även lära sig källtillit. Om man bara lär sig att vara kritisk till källor och att vara uppmärksam på underliggande agendor och liknande kommer man inte lära sig att hitta till de pålitliga källorna. Så även det måste de lära sig.
– De behöver hjälp att hitta pålitliga medier, som seriösa dagstidningar och tidskrifter, P1 och de viktigaste programmen på tv, så att de lär sig känna igen seriösa resonemang och vederhäftiga avsändare, säger hon. (Forskning och Framsteg, 2019)
Tilliten till en källa ökar om den:
– redovisar källhänvisningar
– om den är obeoende från ekonomi och politik
– om det tydligt framgår att informationen kommer från experter som kan kontrolleras
Länkar:
Skolverket – Källtillit i skolans undervisning
Tülays IKT-sida (Mediepedagogen Tülay Gürgün)
Skolverket – Källkritik för yngre barn
Uppdrag – När sagan blir sann?
Tävlingstiden till uppdraget är begränsad till 1 april till 17 maj 2020. Men efter tävlingens utgång är det fortfarande en bra övning för att göra eleverna medvetna om hur de bär sig åt som vill ha många klick på en hemsida, ett blogginlägg och liknande.
Mors lille Olle: från nyhet till visa
Alice Tegnér inspirerades till den välkända barnvisan av en dikt som i sin tur skrevs efter att författaren läst en tidningsnotis i Fahlu Läns Tidningar i mitten av 1800-talet. Visan Mors lilla Olle bygger alltså på en verklig händelse.
I det här uppdraget ska eleverna göra tvärt om och göra en notis av något uppdiktat eller påhittat i sagor, skrock, myter och folktro.
På uppdragssidan kan eleverna se tre exempel med notiser som bygger på skrock, en myt och en saga.
Förbered gärna eleverna också genom att tala om legender, sägner och folktro. Gå igenom vad de känner till om skrock, magi och övernaturliga fenomen. Känner de till några vandringssägner eller myter? Har de egna erfarenheter av horoskop och lyckobrev?
Länkar
Uppdraget
Eleverna ska skriva en tidningsliknande notis med rubrik, bild och bildtext.
Rubriken ska, med max åtta ord, beskriva händelsen så intresseväckande som möjligt. Bilden (foto eller tecknad/målad) ska ge stöd åt rubriken och fånga nyfikenheten. Bildtexten kompletterar, utan att beskriva bilden, med ett övergripande fakta.
Vi kan endast ta emot bidrag som skickas in med formuläret på uppdragssidan.
Skicka gärna in flera bidrag, vi hoppas kunna publicera många spännande och roliga notiser i MiniBladets olika kanaler och i medverkande tidningars pappersutgåvor.
Vad säger läroplanen?
Svenska
I årskurs 1-3
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
I årskurs 4-6
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Samhällsorienterande ämnen
I årskurs 1–3
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.”
I årskurs 4–6
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som i andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.