Veckans fördjupning: Monarki

Tronjubileum

2013 firade kungaparet att kungen hade suttit 40 år på tronen. Foto: Alexis Daflos/Copyright Kungl. Hovstaterna

De närmsta två åren kommer tre kungar och drottningar att fira jubileum. Det betyder att de har suttit på tronen i ett jämnt antal år. Först ut är Danmarks drottning som har varit drottning i 50 år.


En del länder i världen är monarkier. Det betyder att det finns en drottning eller kung i landet. Drottningar och kungar kallas även för monarker. Hur mycket monarken i en monarki bestämmer beror på vilket land det är. Men nu för tiden har monarkerna sällan särskilt mycket makt i sina länder.


Flera länder i Europa är monarkier. Till exempel är alla skandinaviska länder monarkier. Sverige och Norge har varsin kung och Danmark har en drottning.


Danmarks drottning heter Margrethe II och hon är den första monarken som ska fira jubileum. Hon har nämligen varit drottning över Danmark i 50 år den 14 januari nästa år. Det ska danskarna fira i hela fyra dagar.

– Eftersom man ställde in drottningens 80-årsfirade på grund av coronapandemin så ser man till att gratulera Margrethe lite extra, berättar hovexperten Sara Ericsson för Aftonbladet.


Bland annat ska drottning Margrethe ha en middag på Christiansborgs slott i Danmarks huvudstad Köpenhamn. Dit är många kungligheter och andra viktiga människor inbjudna.


En av dem är vår egen kung, Carl XVI Gustaf. Han är Margrethes kusin och han ska ganska snart också fira jubileum som monark. År 2023 har nämligen han också suttit 50 år på tronen. Men eftersom det är ett tag kvar till firandet har det ännu inte blivit avslöjat än hur kungen ska fira jubileet.


Några månader innan dess ska den engelska drottningen Elizabeth II också bli firad. Hon har nämligen snart varit drottning i 70 år. Det kommer att firas stort i hennes hemland. Drottning Elizabeth är den monark i världen som har suttit längst på tronen.


Fram tills för några år sedan hade drottning Victoria av Storbritannien rekordet. När hon dog år 1901 hade hon nämligen varit drottning i 63 år. Men det rekordet slog hennes barnbarns barnbarn drottning Elizabeth år 2015.




Veckans fördjupning: Monarki

Monarki som statsskick

Länder kan styras på olika sätt. Vilket sätt de styrs på kallas för statsskick. Vissa länder är monarkier. De har en kung eller drottning. Men monarkier kan se olika ut. I vissa monarkier får kungen eller drottningen bestämma väldigt mycket. Så var det framför allt förr i tiden, men i dag är många monarkier något som kallas för konstitutionella monarkier. Sverige är till exempel en konstitutionell monarki. Det betyder att monarken inte har någon egentlig makt.


De som bestämmer i Sverige, riksdagen och regeringen, är valda av folket. Kungens uppgift är i stället att representera Sverige. Men det finns fortfarande länder i världen där monarken bestämmer mycket. Ett sådant är till exempel landet Saudiarabien i Mellanöstern.


Kungliga slottet ligger mitt i Stockholm. Foto: Pixabay

Valmonarki och arvmonarki

Monarki är ett väldigt gammalt statsskick. Sverige har till exempel varit en monarki i mer än 1 000 år. Men monarkin i Sverige har sett lite olika ut genom historien.


Fram till kung Gustav Vasas tid på 1500-talet var vi till exempel en valmonarki. I en valmonarki blir monarken vald. Det kunde till exempel vara ett råd som bestod av mäktiga personer som valde vem som skulle bli den nya monarken.


Men år 1544 gjorde Gustav Vasa så att Sverige blev en arvmonarki. I en arvmonarki kommer monarkerna från samma släkt. Ofta har den äldste sonen i familjen blivit kung efter sin pappa.


I museet Livrustkammaren som ligger i Kungliga slottets källare finns många gamla kunglig saker. Foto: Jens Mohr

Drottningarna blir fler

Det vanliga i både historien och i många nutida monarkier i världen är som sagt att den äldste sonen blir kung efter sin pappa. Det heter att tronföljden är agnatisk när bara män ärver tronen. Även i monarkier där män ärver tronen har det hänt att kvinnor har fått ärva tronen, men då har det ofta handlat om att det inte har funnits några manliga arvingar.


På senare år har flera monarkier blivit kognatiska. Det betyder att både söner och döttrar kan ärva tronen. I Sverige ändrades tronföljden år 1980. Då ändrades successionsordningen. Successionsordningen är en grundlag som bestämmer vem som ska ärva den svenska tronen.


När tronföljden ändrades år 1980 gjorde det så att kronprinsessan Victoria blev vår framtida drottning. Hade inte tronföljden ändrats hade prins Carl Philip varit vår framtida kung. Andra länder där äldsta barnet, oavsett kön, ärver tronen är Danmark, Belgien och Norge.  


Kronprinsessan och hennes familj. Eftersom Estelle är det äldsta barnet blir hon drottning efter Victoria. Foto: LindaBroström/Copyright Kungl. Hovstaterna

Framtidens kungahus

Just nu är kung Carl XVI Gustaf Sveriges kung. Det har han varit sedan år 1973 då hans farfar kung Gustaf VI Adolf dog. Carl XVI Gustaf pappa dog när Carl XVI Gustaf var liten och hann därför aldrig bli kung.


Eftersom det äldsta barnet nu för tiden ärver tronen i Sverige kommer kronprinsessan Victoria att bli drottning när Carl XVI Gustaf dör eller abdikerar. När en monark abdikerar betyder det att hen väljer att sluta som kung eller drottning. Efter Victoria ska prinsessan Estelle bli drottning eftersom hon är Victorias äldsta barn.


Men det är inte alla människor som tycker att Sverige ska vara en monarki. En del tycker till exempel att det är omodernt att ha ett statsskick där människor ärver sitt jobb från sina föräldrar. Men enligt en undersökning som tidningen Svenska Dagbladet gjorde för några år sedan vill två av tre svenskar behålla monarkin.



Kungafamiljen vid slottet Solliden på Öland i somras. Foto: Jonas Ekstromer/Kungl. Hovstaterna
Monarkens uppgift är att representera Sverige. Här är kungaparet under ett statsbesök från Tyskland.
Kungen har ingen makt, men en av hans uppgifter är att öppna riksmötet i riksdagen.

De närmsta två åren
kommer tre kungar och drottningar att fira jubileum.
Det betyder att de har suttit som kung eller drottning
i ett jämnt antal år.

 

Först ut är Danmarks drottning.
Hon heter Margrethe II, eller Margrethe den andra.
Den 14 januari nästa år
har hon varit drottning i 50 år.

 

Det ska de fira rejält i Danmark.
Drottning Margrethe II ska ha en middag
på Christiansborgs slott i Köpenhamn.
Dit är många kungligheter bjudna.

 

Sveriges kung ska också ha jubileum snart.
År 2023 har han också varit kung i 50 år.
Men det är inte bestämt hur han ska fira det ännu.

 

Drottningen i England ska också ha jubileum 2023.
Men hon har varit drottning i 70 år.
Ingen annan kung eller drottning
har suttit så länge på tronen tidigare.

Veckans fördjupning: Monarki

Monarki som statsskick

Länder kan styras på olika sätt.
Vilket sätt de styrs på kallas för statsskick.
Vissa länder är monarkier.
Det betyder att de har en kung eller en drottning.

 

Men monarkier kan se olika ut.
I vissa monarkier får kungen eller drottningen
bestämma väldigt mycket.
Så var det framför allt förr i tiden.

 

Idag är många monarkier konstitutionella monarkier.
Sverige är till exempel en konstitutionell monarki.
Det betyder att monarken inte har någon egentlig makt.

 

Valmonarki och arvmonarki

Monarki är ett väldigt gammalt statsskick.
Sverige har till exempel varit en monarki
i mer än 1 000 år.
Men monarkin i Sverige har sett lite olika ut genom historien.

 

Fram till kung Gustav Vasas tid på 1500-talet
var vi till exempel en valmonarki.
I en valmonarki blir monarken vald.

 

Men år 1544 gjorde Gustav Vasa
så att Sverige blev en arvmonarki.
I en arvmonarki kommer monarkerna från samma släkt.
Ofta har det varit den äldste sonen i familjen
som har blivit kung efter sin pappa.

 

Drottningarna blir fler

Det vanligaste är som sagt
att sonen i familjen blir kung efter sin pappa.
En monarki som fungerar så kallas för agnatisk monarki.

 

Men på senare år har flera monarkier blivit kognatiska.
Det betyder att både söner och döttrar kan ärva tronen.
Sverige blev en kognatisk monarki 1980.
Då bestämde vi i Sverige att både döttrar och söner
kunde ärva tronen av sin förälder.

 

När Sverige blev en kognatisk monarki
gjorde det så att kronprinsessan Victoria ska bli drottning.
Innan dess var det prins Carl Philip
som skulle bli Kung.

Kronprinsessfamiljen fotograferade vid Haga slott, maj 2021.

 

Framtidens kungahus

Just nu är kung Carl XVI Gustaf Sveriges kung.
Det har han varit sedan år 1973
då hans farfar kung Gustaf VI Adolf dog.
Carl XVI Gustafs pappa dog
när Carl XVI Gustaf var liten.
Därför hann han aldrig bli kung.

 

Det är inte alla människor
som tycker att Sverige ska vara en monarki.
En del tycker till exempel att det är omodernt
att ha ett statsskick där människor ärver sitt jobb.
Men enligt en undersökning av Svenska Dagbladet
vill två av tre svenskar ha kvar monarkin.

Den Kungliga familjen fotograferad på Solliden på Öland i juli månad 2021.