Veckans fördjupning: Skottår

2024 är inget vanligt år. Det är nämligen ett skottår. I många länder finns det olika traditioner under skottåret.

Var fjärde år är det dags för något som kallas skottår. Då får vi en extra dag: den 29 februari. Alla andra år finns det bara 28 dagar i februari. Den 29 februari kallas för skottdagen.

Eftersom skottåret och skottdagen bara händer var fjärde år är de lite speciella. Runt om i världen finns det därför traditioner som handlar om dem.

En gammal tradition i flera länder är till exempel att kvinnor får fria på skottdagen. En person som friar frågar någon om den vill gifta sig med personen.

Vem som helst får fria till vem den vill, men i Sverige och många andra länder har det länge varit tradition att män friar till kvinnor. Förutom på skottdagen, då kvinnorna också har kunnat fria.

Exakt var och när traditionen om att kvinnor får fria på skottdagen kommer från är inte säkert, men den sägs komma från Irland. Där ska den ha börjat redan på 400-talet.

Det finns traditioner runt om i världen som säger att skottdagen kan ge extra tur eller extra otur.

I Taiwan som ligger i Asien sägs det att gamla människor har större risk att dö under ett skottår.

Det finns inga bevis för att det är så, men i Taiwan finns det därför en tradition där döttrar gör en särskild maträtt till sina föräldrar när det är skottår. Maträtten består av långa nudlar och grisfötter och sägs ge föräldrarna bra hälsa och tur.

Text av Felicia Green

Veckans fördjupning: Skottår

En extra dag

År 2024 är ett skottår. Det betyder att året är extra långt. Ett vanligt år har 365 dagar. Men ett skottår har 366 dagar. Den extra dagen är den 29 februari.

Skottdagen behövs för att vår kalender ska fungera. Hade inte skottdagen funnits hade kalendern med tiden blivit väldigt fel. Det sägs att ett år är 365 dagar, men det stämmer nämligen inte helt.

365 dygn och 6 timmar

Det tar ett år för jorden att snurra ett varv runt solen. Under den tiden hinner vi ha våra årstider som beror på att jorden lutar lite. På sommaren lutar vi i norr mot solen och på vintern lutar vi bort från solen.

Det tar jorden 365,25 dygn att åka ett varv runt solen. 0,25 dygn är samma som sex timmar.

I vår kalender har de flesta år 365 dagar. Men de extra sex timmarna från varje år samlas ihop var fjärde år och blir tillsammans skottdagen.

Det tar ett år för jorden att åka runt solen. Foto: Pixabay

Förvirringens år

Hade vi slutat att ha skottdagen hade vi inte märkt så stor skillnad i början. Men med tiden hade kalendern blivit väldigt fel.

Det hände i Romarriket. Deras kalender styrdes inte bara av solen, utan även av månen. När kalendern låg 67 dagar fel jämfört med årstiden tog kejsaren Julius Caesar hjälp av en astronom.

Lösningen blev att år 46 f.Kr. blev 445 dagar lång för att hamna rätt i kalendern igen. Året blev känt som annus confusionis. Det latin för ”förvirringens år”.

Född på skottdagen

När det är skottår kan barn födas den 29 februari. Det betyder att deras riktiga födelsedag bara finns vart fjärde år.

De andra åren får de fira sin födelsedag en annan dag. För många kan det kännas speciellt när det är skottår och de fyller år på sin riktiga födelsedag.

I svenskan finns inget ord för människor som är födda på skottdagen. Men på engelska finns ordet leapling som betyder just det. Skottår och skottdag heter nämligen leap year och leap day på engelska.