Veckans fördjupning: Julen

Matpriskollen har undersökt 100 matvaror som brukar finnas på julbordet. Undersökningen visar att julmaten är väldigt dyr i år.

Snart är det jul. Det finns många maträtter och matvaror som vi i Sverige brukar äta under julen. Det är till exempel julskinka, sill och ägg.

Matpriskollen är en hemsida som undersöker hur mycket maten kostar i olika mataffärer.

Nu har Matpriskollen undersökt priset på 100 olika matvaror som brukar ätas under julen. De har också jämfört årets priser med hur matpriserna har varit de senaste två åren.

Matpriskollens undersökning visar att julmaten är rekorddyr i år. Några av de matvaror som har ökat mest i pris de senaste två åren är majonnäs, kallrökt lax och julosten edamer.

Majonnäsen har nästan ökat med 50 procent i pris. För två år sedan kostade majonnäsen 14,37 kronor. Nu kostar den 21,33 kronor.

Det finns många olika saker som påverkar hur mycket maten kostar. En sak är inflationen. Inflation betyder att våra pengar blir värda mindre så att vi får betala mer för maten än tidigare.

Andra saker som påverkar matpriser är hur mycket det kostar att skapa maten. De senaste åren har priset på bränsle och el varit dyrare än vanligt. Då kostar det mer att skapa och transportera maten, vilket gör den dyrare i mataffären.

Men enligt Matpriskollens undersökning har faktiskt inte all julmat blivit dyrare. Det senaste året har bland annat vispgrädde, kaffe och mellanmjölk minskat i pris.

Text av Felicia Green

Veckans fördjupning: Julen

Jul världen över

Julen är en av kristendomens största högtider. Det som firas är Jesus födelse.

Kristendomen är världens största religion. Ungefär två miljarder människor är kristna. Julen är därför en stor högtid som firas av många människor världen över.

Även om julen är en religiös högtid måste man inte själv vara religiös för att fira den. För vissa är julen mer en familjehögtid än en kristen högtid.

Julafton

För oss i Sverige är julafton den viktigaste dagen. Det är den dagen vi ser på Kalle Anka och ger varandra julklappar. Även i de andra nordiska länderna är julafton viktigast.

Men så är det inte i alla länder. I många länder är juldagen den viktigaste dagen.

Anledningen till att vi firar före många andra hittar vi i historien. Förr i tiden tyckte människorna som bodde här att den nya dagen började vid solnedgången, och inte vid midnatt som i dag. Därför började också firandet en dag före alla andra.

Jultomten

Tomten är en viktig del av julen för många. Men exakt varifrån han kommer är svårt att veta. Jultomten är nämligen en blandning av många olika traditioner och personer.

En av dessa personer är helgonet Nikolaus som dog på 300-talet. Han ska ha varit väldigt givmild och gett människor presenter.

I Sverige trodde vi länge på tomtar. Till exempel trodde vi att det fanns gårdstomtar som hjälpte människor. Men gårdstomtarna gav inte oss människor presenter, utan vi gav dem presenter.

Länge var det i stället en julbock som gav människor julklappar. Men under 1800-talet tog jultomten över det jobbet.

Dansa ut julen

Sedan 1600-talet har vi i Sverige haft som tradition att julen tar slut den 13 januari. Det är 20 dagar efter julafton och kallas för Tjugondag knut.

På den dagen är det tradition att dansa ut julen. Det betyder att man avslutar julen genom att dansa en sista gång runt julgranen innan man städar bort den och andra julprydnader i hemmet.

Har man haft godis i julgranen är det också tradition att äta upp det. Det är också vanligt att leka olika lekar på Tjugondag knut. Det blir alltså ett litet firande i sig att städa undan julen.